Hoppas alla får en underbar dag. Nu gör vi ett nytt försök att gå på semester. Vi ses om två veckor (om jag inte tittar in i en gästhamn förstås)

Kram.

Ps. Hör kommer en skörd med bilder från i fjol. Har dock inte hunnit redigera något.

G A L L E R I

Midsommarafton

Om ni läser föregående inlägg så skrev jag att det skulle bakas sushi. Det gjorde det. Nu är det uppdukat. Smask! När jag har ätit upp ska jag visa hur man gör.

Och så misosoppa...

Nu har vi förtöjt på en härlig ö, grillen är tänd och solen steker...

eller?

Såg det kanske snarare ut så här?

Men hallå, vad hände med vädret? Ingen av oss hade någon lust att gå ombord på denna båt kan jag lova. Så min kära man klev i och hämtade lite tröstdricka. Nu gör vi hemmagjord sushi, myser i soffan och ta det som det kommer. Semestern skjuts upp några dagar. So what! Jag kan ju alltid blogga....

Bläää, inte lockande alls.

Nu har jag haft igång bloggen i två veckor. Snart ska jag ta semester, ut i skärgården. Lite synd när man precis kommit igång men jag ska försöka uppdatera med lite bilder när vi lägger till i gästhamnar. Några hamnar på vägen har nämligen trådlöst internet som kan koppla upp sig till gratis (exempelvis Nynäshamn). Men jag lovar ingenting. Glöm inte att lägga till mig på blogglovin så får ni veta direkt när jag kommer tillbaka.

Men jag ska inte åka riktigt än, inte förrän på torsdag. Vad jag ville säga var i alla fall att jag är så otroligt glad för alla nya möten jag haft sedan jag började med bloggen. Jag har träffat på massor av inspirerande fotografer och kreatörer och urgulliga bloggare. Hoppas vi fortsätter att hålla kontakten.

De här bilderna som jag valt ut är både som en slags presentation av min trogna följeslagare, Lizzy, världens finaste Golden Retriver. Samt en liten hälsning från mig till er. En tolkning av möten med nya vänner.

Kram,

/Marie Falkering

Hehe...

Charles Nonsens pizza:

• 3 msk Kakao
• 2 dl Russin

Hahahaha...nej, det är oliver ni ser på bilden! Hemmagjord pizza blev det ikväll. Jummy!

Jag ska måla hela världen...

Jag vet inte om det är för att jag är i en sån fas i mitt liv just nu, eller om jag blir påverkad av trender. Men jag känner en stor lust att fullständigt omarbeta mina bilder. Jag tycker bilden som den är tagen känns så realistisk och tråkig. Kanske är det så att bilden på något sätt ska visa vad som var, hur det kändes, hur det såg ut. Och i mitt huvud ser inte verkligheten ut som det gör på negativet. Jag ser värden i en helt annan färgskala. Antingen i nerdämpad pastell eller som ett färgsprakande fyverkeri.

En sak är jag säker på. Min värld är inte så platt och odynamisk som mina rawfiler vill förmedla.

Men sen kommer man till det här med att dela med sig av sin verklighetsuppfattning. Min man gillar inte mina redigerade bilder. Han vill att jag gör en framkallning och skickar honom en "normal kopia". Och någonstans på vägen måste man nog inse att man inte kan pracka på andra människor sin syn på värden. Den får man sörja för själv. Men ibland träffar man personer som man delar synsätt med. Och det är jag otroligt tacksam för.

Ha en fantastisk helg.

Det spöregnar ute. I studenttider. Mest synd tycker jag om familjer med mottagningar som får trängas inomhus. Studenterna är säkert glada ändå. Lyckorus och ösregn för mina tankar tillbaka till en viss Roskildefestival. Känner starkt för att plocka med mig kameran, ge mig in till stan och försöka få lite annorlunda vinkling på spektaklet. De studentbilder jag har tagit är lika hurtiga och kliché som de flesta andras.

Måste gå ut med grisen NU, hon sitter och tittar ut och är nog rätt kissenödig. Men usch vad jag känner mig ynklig. Jag vill inte bläää...

Är det bara tolkningar ur betraktarens synvinkel?

En bild från förra året...

...finns ju på varje mjölpaket. Jag tänkte bara dela med mig lite om hur man får bullarna saftiga. (Läs: jag tyckte det var så roligt att redigera bilder)

SMÖR

Då har det bakats bullar då. Så, här kommer det bilder. Det blir visst en del matbilder här haha, svårt att tro att det faktiskt är konsertfotografering som är min stora passion...

Men det finns ju så mycket roliga motiv: djur, macro, smygfoto på människor (tsss). Nåja, för er som hittat hit, det kommer...

Håller på och sätter ihop ett galleri med mina favoritbilder på djur. Bland annat ett möte med en vild sjöelefant på en meters avstånd. Men nu få det bli bullar så länge.

Dagen före midsommar tar vi vår segelbåt och styr den dit vinden bär oss. Om 8 dagar sitter vi och firar på en klippa någonstans ute till havs. OAVSETT väder.

YIPPI!!!

Tilla! Jag hade ju lovat dig bilder på din katt. Här har du en...

Gull-Twiggy

Jag är grymt sugen på att baka bullar. Men suck, jag vet hur det blir. Jag får hela frysen full av små djävular som överröstar tv:n och frestar mig på kvällen. Jag har fri sikt från tv-soffan mot frysen och, tja, ni kanske kan relatera till hur plågsamt det är. Att slå sig ner i soffan på kvällarna med en kopp te. 23:00. Blicken flackar.

Sex And The City

- frysen -

Sex And The City

- frysen -

Så där ja, 1..2...3(!) stycken bullar också.

För jag kan ju inte bara äta en kanelbulle när det finns goda kardemummabullar och med mandelmassa i dessutom. Det går inte att välja. Så jag tar en av varje. Räkna ut det i kalorier om ni kan. 3 bullar om dagen (om man inte räknar med bullen till Gray's Anatomy-kaffet klockan halv 6).

Jag tror jag hoppar det den här gången...

eller?

Vädret var kanske inte det bästa idag, men vi tog ändå en cykeltur till Labro Ängar. Det är så fantastiskt vackert där nu med alla blommor och all härlig grönska.

Jag passade på att plocka lite blommor. Kan det bli mer svensk sommar än det här? Och alldeles gratis...

Nu ligger bilderna uppe från fotograferingen hos Jennie uppe på hemnet. Kul, både Jennie och mäklaren var nöjda. I morgon ska jag upp till Stockholm igen. Min stora lillebror tar studenten från Södra Latin. Jag är såååå stolt. Jag tänkte plåta under dagen och göra en fin bok till honom i present.

Av alla mina bilder så har jag en favorit, och det är på en latte. Jag vet inte varför jag tycker så mycket om den, men jag gör det. Jag funderar på och få den tryckt på en träskiva. Jag tror det skulle kunna bli grymt snyggt.

Apropå Grand Canyon, jag får revidera mitt tidigare inlägg något. Här rådde nämligen inga restriktioner inom reservatet. Detta innebar att man hade stora ytor att röra sig på vilket skapade en otrolig frihetsupplevelse. Indianerna har en filosofi att inte ändra naturen, så inga staket eller förbudsskyltar fanns uppsatta någonstans. Synd för den som är rädd av sig...UNDERBART för en fotograf. Jag låg och ålade mig över kanten så mycket jag vågade och man kunde, om man ville, leka med livhanken lite genom att gå närmare, närmare och närmare.

Tro mig, det var många som blev lite för våghalsiga för sitt eget bästa.

Rör dig inte för guds skull!

Jag överlämnade min kamera till Danne för att få en bild på mig i det stora magnifika. Grejen är att han inte är riktigt van vid att titta genom sökaren så när jag hade gått över till andra sidan insåg jag helt plötsligt att jag glömt byta ut vidvinkeln mot en normal. Han kanske inte skulle förstå att man får en rätt fel avstånsdbedömning. Med en 10mm lins ser man i stort sätt ens egna fötter, och jag blev ett litet knapnålshuvud. Så när jag såg honom börja gå mot mig (läs: mot stupet) för att komma närmare blev det under några sekunder rätt hett om öronen kan jag lova...

Det löste sig...han insåg att hans fötter bara var några mm från kanten. Jag slapp bli änka!

Titta gärna igenom galleriet nedan om ni vill se fler bilder på detta fantastiska område.

Detta inlägg ingår i följetongen: USA (Klicka för att läsa alla publicerade inlägg)

G A L L E R I

Grand Canyon

Jag vet att många gnäller på vårt land, det gör jag med titt som tätt. Men efter att ha rest runt i USA måste jag bara visa min tacksamhet till vår älskade allemansrätt. Tänk att ha mycket natur att vistas i. Förutom vissa privata tomter och fågelresarvat ligger hela arkipelagen öppen som ett smörgårdsbord. Det är kallt och inget vidare väder...men ge er ut, plocka (eller plåta) en blomma och skänk en tanke på de som faktiskt inte har den möjligheten alls.

Bilderna nedan är ett perfekt exempel på detta. De höll på att få mig att åka på rejäla böter. Vi hade köpt en tur till Grand Canyon när vi var i Las Vegas och åkte med en turistbuss genom öknen. När vi stannade för att sträcka på benen hade jag suttit och laddat hela resan för att få en juste bild.

Trespassing! Det var vad de kallade att jag gick över en 2, 5 meter bred landsväg för att fota en kaktus . Inget stängsel, inget staket. Men man får helt enkelt inte sätta fötterna var man vill där. Det är verkligen inte någonting vi i Sverige är vana vid.

Mmmmm...Natura perfektion. Vackra, goda och roliga att äta. Med en god öl till det så är kvällen gjord. Tack Danne, för att du orkar skrubba dessa läckerheter varje gång jag blir sugen...

Lizzy, min vovve är nog det motiv som tar upp största delen av min databas, men det senaste året har hon fått en stark konkurrent. Min mans brorson (har ingen aning om det finns något namn för det, hur som helst) har fått mitt privatfotande att få en nykick.

Efter 4 år av hela familjens uttråkade "Oh No, nu tar hon fram kameran igen" är det så fantastiskt upplyftande med någon som faktiskt glor in i kameran och LEEEERRRR!

Haha, min käre "brorson" har inte fattat att jag är jobbig än. Bara att passa på så länge det varar. Här kommer i alla fall första bilden från helgens besök i Stockholm.

Köper man dyra objektiv får man leva på nudlar...eller?

Jag stod i affären och kände mig villrådig. Är verkligen inte sugen på fiskpinnarna i frysen. Våfflor är svaret om man vill "budjetlyxa". Vi hade lite bär i frysen och voilá: en huvudrätt och efterrätt och hundmat (hehe) med stil, för två personer under 50-lappen.

Det finns ju många sätt att äta våfflor på. Det skulle vara kul att få fler idéer. Något förslag?

Det går inte att klara sig utan lappen om jag ska kunna ta uppdrag utanför stan. Så Danne och jag var på handledarutbildning igår.  Där blev vi genast taggade med namnskyltar så att det gick att se vem som var handledare och elev. Hehe, kursledaren påpekade gång på gång hur viktigt det är att föräldrarna utbildar sina barn på bästa sätt. Och hur barnen inte mognat och fått ett ordentligt ansvartänkande än. Snacka om att känna mig som 16...

Som om det inte räckte klappade Danne mig, välmenat, på huvudet och gav mig "det blir så bra det här" -minen.

Hmrf.

Ungefär 2 timmar in på den 4 timmar långa föreläsningen började min hållning sakteligen förändras. Rumpan kasade ner mot stolskanten, överkroppen hände lite snett, underläppen plutade och ansiktsuttrycket var tjurigt och uttråkat.

Jag förvandlades till en tonåring.

När får man gå hem?

Jag lider av perfektionism. Kanske inte alltid det bästa draget när man jobbar som fotograf. Visst är det bra att man vill göra ett bra jobb, men jag blir aldrig nöjd och jag jobbar osynkroniserat med taxametern. Men men, hoppas kunden blir nöjd i alla fall.

G A L L E R I

Borgen Norrköping

Här satt jag och svettades för att tiden inte räckte till. Skulle ju lägga ut bilder från helgen. Hade inte anat att uppdragen skulle ramla över mig ungefär samtidigt som jag startar bloggen. En festlokal i Norrköping vill köpa bilder. Samtidigt hjälper jag en vän med plåtning inför hennes lägenhetsförsäljning.

Stockholmsbilderna ligger och skriker från hårddisken...

Tilla ropar via rss.

Då slår det mig varför jag faktiskt startade det här projektet från början. Jag ville ju visa bilder, inte nödvändigtvis göra dagnotering.

Så nu ska jag inte fastna i fällan. Att inte blogga bara för att jag ligger efter i tiden. Jag visar helt enkelt vad som tar upp min tid.

G A L L E R I

Solbergavägen 35, Nyköping

Jag uppmärksammar den slående likheten mellan bloggen och jobbet.

Kom nyss hem. Laddar inom kort bloggen med helgens bilder.