Min söta underbara galna vän fyller år. Jag gratulerar henne lite för sent, så jag gör det med bravur! Vi hinner inte ses så mycket som jag vill nu för tiden men jag har upplevt några av mina roligaste stunder i livet med denna fantastiska människa.

Nog med superlativ, jag gör det jag är bäst på, sammanfattar i bilder. Puss, I LOVE U!

THIS is JENNIE, POOFY THE POPCORN SLAYER

Vi må har varit med om en del galna äventyr, men många fler väntar. På fredag gör vi storstaden osäker.

Åh, alla lägger ut så himla fina höstbilder just nu. Men jag har inte fångat några i år (än). Hösten har inte riktigt kommit hit. Idag var jag ute med kameran en liten stund men allt är fortfarande grönt.

Men det är alltid trevligt att rota runt i sitt bildbibliotek och få lite höstinspiration. Nu har jag satt på lite vatten, och förberett lite te. I väntan på kvällens höjdpunkt (Heroes) plockar jag ut några favoriter från ifjol.

Ska bara dricka upp mitt te sen ska jag tömma minneskortet. Så det kanske blir ett inlägg till ikväll.

Del 2 är klar och inlämnad. Jag har inte fått feedback än så jag återkommer när den kommer. Uppgiften bestod i att skapa en logga, ett monogram, ett visitkort och en flyer/affisch till en musikgrupp inom valfri genre. Det skulle framgå tydligt i loggan vilken genre det är.

Jag är ju lite som jag är så jag gick emot strömmen och valde mainstream pop/rock. Jag resonerade så här: Visst jag kan göra som alla andra och ta reggae/metal/pop eller liknande, musikstilar med klara attribut, men jag vill ju lära mig något av det här. Bli utmanad och få MASSOR av kritik, så jag valde...mainstream pop rock...

haha

Men faktum är att jag faktiskt inte bara tog en stil på måfå, jag letade runt i mitt bildbibliotek och plockade en ut en bild, sen satte jag mig ner och började skriva ner en fiktiv historia som fick ligga till grund till min uppgift. Bilden jag hittade var från en artikel jag plåtade förra året. Killarna var med i en gymnasiekår så detta använde jag till min påhittade kunds bakgrund.

Så här blev deras fiktiva historia:

5 killar träffades i en studentförening och startade ett band tillsammans. De valde namnet Epsylon som är 5:e bokstaven i grekiska alfabeten med anspelning på föreningslivet (GREEK). De lirar rock. Inte jättemjuk, inte jättehård. Än så länge har de mest spelat på lokala festivaler, studentföreningar och privata fester men de har nu blivit signade och ska ha en releaseparty för deras första platta.

logga+monogram:

visitkort:

Flyer:

Vad är mainstreamrock? Hur formger man det?

Jag har gjort liknande uppgifter när jag gick mediateknik på KTH, men då hade vi en hel kurs dedikerad enbart åt att researcha målgruppen, förmedla budskap och sedan skapa en logga. Nu var detta en liten lab. Jag misstänker därför att jag ställer alldeles för höga krav på mig själv. jag hade några dagar på mig och detta utan vare sig erfarenhet eller egentlig kunskap. Min lösning kändes som något som anspelar mycket på deras bakgrundshistoria, kanske inte så mycket på att "andas mainstream rock" . Men att använda GREEK som en grund kändes rätt så bra. Monogrammet är lilla grekiska e, modifierat. Dessutom är alla poppiga loggor rätt runda, så det kantiga E:et i Epsylon ger lite ruffare rockkänsla över det. Men vad vet jag? Ska bli skönt att få kritiken av lärarna.

Känn i fria att ge mig feedback om någon orkar (ni behöver verkligen inte). Jag vet nämligen att vissa som ser detta är proffs haha. I mitt fotande känner jag mig rätt säker och trygg. Men här är jag helt ute på okänt vatten...än så länge. Och jag publicerar dessa moment för  att ni ska få höra vad lärarana säger sedan också. Kanske några fler än jag kan ta nytta av det med.

Här är artikeln förresten , med killarna jag plåtade.

Ur tidningen Frotté Nr 20 2008-10-15:

Uj, det blev ett långt inlägg haha, godnatt där ute. Nu ska jag sova.

Jag har länge tyckt att illustrator är ett mysterium. För att inte tala om ritstiftet och bézierkurvor. De har liksom levt sitt eget liv. Man drar i handtaget och kurvan hamnar lite där den vill. Och när man ska flytta musen hänger stiftet med och ritar en ny kurva, åh SUCK! Första inlämningsuppgiften var att skapa ett stliserat porträtt av sig själv som skulle vara likt.

Blev rätt nödig först.

Det lönar sig att vara ihärdig.

Men skam den som ger sig. Måste säga att det är rätt befriande att jobba upp en illustration. Man behöver planera, rita upp skuggor och inte fylla konturerna förrän det sista man gör. Då gäller det att lita på att det färdiga resultatet kommer bli en bild.

Haha, jag var helt chockad över att det blev ett ansikte över huvud taget. Jag känner mig som de ritande profeterna i Heroes. Jag menar, jag satt hela natten och sedan på morgonkvisten undrade jag va sjutton som hade hänt på skärmen...

DET DÄR ÄR JU JAG??

Detta skulle sedan presenteras på ett snyggt sätt, med layout och ett beskrivande ord, en kort beskrivande text samt en orginalbild. Illustrationen i svartvitt + en färg. Jag motstod frestelsen att använda rött och valde att behålla min ögonfärg eftersom den är mest framträdande hos mig.

Och slutresultatet:

Foto: Tilla

Följ med mig på min grafiska resa. Jag kommer uppdatera mina inlämningsuppgifter kontinuerligt och dela med mig av kritiken jag får av lärarna.

Japp. Back to school! Är trött på att alltid vara grafiskt handikappad. Visst, jag har bildseende, och viss utbildning inom ämnet men det är så mycket som jag känner att jag saknar. Många gånger skulle jag vilja kunna erbjuda helhetslösningar, både med foto och formgivning vid enklare annonser. Och samma sak med webbutvecklingen.

Nu har jag hoppat på en utbildning på universitetet som jag tror kan bli ett bra komplement. Så denna veckan har varit helt galen. Massor av inlämningsuppgifter att ta igen och sedan ligger ju körkortsboken och gapar i hörnet. LÄS MIG! LÄS MIG! Och sist men inte minst ringer de från min tidigare arbetsplats och vill att jag utvecklar en röstningsfunktion till deras idrottsgala. Kul för min plånbok, synd för min mage haha.

Så vänner, jag är så himla ledsen att jag inte varit inne och läst era bloggar under veckan. Nu har jag en hel del ta igen. Vi ses. Kramiz!

Bilder alltså. ehum!

Om någon ny bekant kommer hem till mig och jag berättar att jag är fotograf så tittar de förmodligen förvirrat omkring i rummet och säger: "eh...jaha..."

Det finns nämligen inte en enda bild på väggarna. Visst, det finns coola gamla retroaffisher, tavlor och sådant. Men ingen av mina egna bilder. Anledningen till det är samma som varför jag började blogga så sent. Det finns ju så många bilder att välja mellan, vilken ska jag ta? Den läcka Golden Gate i solnedgången? Skärgårdsidyllen? Eller några abstrakta konstbilder?

Men nu har jag i alla fall kommit till skott. Jag var tvungen för det var en present till Danne. En kväll under vår seglingssemester så var ljuset helt magiskt. Danne och grisen hade gått ner i båten och jag passade på att gå loss med kameran på segelbåtens vackra detaljer. Jag hade redan den färdiga produkten i huvudet och Danne blev jätteglad när han fick dem igår. Det blev 4 tavlor:

Alternativ till canvastrenden

Jag tycker det är galet dyrt, och är inte helt såld på konceptet heller. Var sak har sin plats och visst är det fint med canvas, men inte ALLA bilder passar till det tycker jag. Här är i alla fall ett litet tips som jag tyckte blev kanonfint.

Be om din kopia på matt papper. Gå sedan till Arkitektkopia eller Gallerix och be dem limma bilden på en pappskiva. Nu kan du använda en ram utan glas, och du slipper de fula reflektionerna. Pappret är lätt att underhålla. Det fastnar inte damm och det är nästan omöjligt att göra fingeravtryck på det. Kanonsnyggt!

Nu får jag skämmas lite här. För det första så hade jag glömt att fixa så cookisarna (kom i håg mig funktionen) så att de gäller längre än ett par minuter, så ni som lämnat kommentarer tidigare idag...får skriva in era uppgifter EN GÅNG TILL!

...sorry..

Sen glömde jag ju skriva vad artisten hette. Hon heter Eva Eastwood.

Nu får jag bryta mot den oskrivna stilregeln och sätta ut en liten ...

Oh my G

....i ett dygn har jag slitit med att få till det. Kommentarfunktionen är numera förbättrad. Skulle vara jätte glad om ni är lite uppmärksamma på att den fungerar som den ska. Jag har skapat en möjlighet att klicka i "Kom ihåg mig" så man slipper fylla i sina uppgifter vid varje besök, samt viskningsfunktion och synlig webbadress. Jag hoppas verkligen att det fungerar nu.

Härmapa?

Sen har Sebbe en bildförfrågan. Han hade tagit en jättefin bild på ett band inne i en teater. Jag tycke det var lite komiskt eftersom jag tagit en bild på ett band inne i en liknande teatermiljö haha.

Så här är bilden Sebbe. Därmed INTE sagt att den är lika fin i exponeringen som din. Det är en reportagebild och jag hade absolut ingen riktig utrustning med mig för den här sortens porträtt bilder.

Jag var där för att plåta deras konsert till en tidning och hade bara en enda extern blixt med mig (inte ens trådlös sändare till blixten låg i väskan haha). Men de ville ha en bild så det var bara att göra det bästa av situationen...

Men reportage handlar ju inte egentligen om teknisk bildkvalité utan om budskap. Jag ville få känslan av "efter spelningen" med ett band som gett allt. Trötta men nöjda...

Slänger in några av konsertbilderna också.

Japp! Det var det.

Sov gott där ute i Caajjjbbberryyymden! Puss och godnatt.

Har efter helgen lärt mig att gasa, koppla, växla och bromsa. Nästa helg får vi se om jag kan göra dem i RÄTT ordning.

Min älskling fyller år idag så jag uppvaktade honom med frukost. Amerikanska pannkakor går alltid hem. Med massor av tillbehör. Banan, rå rörda blåbär, färska jordgubbar, valnötter och naturligtvis lönnsirap (och jag gillar vispad grädde). Fantastiskt gott. Vi var ju och reste runt i USA vid årsskiftet och där blev jag helt såld på dessa guldiga syndigheter. Dessutom får jag en chans att leka med min kamera.

Grejen är att jag letade länge för att hitta ett recept som verkligen gav den äkta IHOP känslan och tänka sig, på IHOPS hemsida delar de med sig av receptet. Problemet är att vi i Sverige inte har en hel del av deras ingredienser. Men efter mycket luskande och snokande så lyckades jag faktiskt klura ut hur man ska bära sig åt. Så är ni verkligen intresserade av att få till pannkakorna så där "fluffiga och skumgummigaktiga" (vet inte hur jag ska beskriva det annars) så följ det här receptet till punkt och pricka.

Hemligheten är kärnmjölk. Problemet är att det är snudd på omöjligt att få tag i här i Sverige men det finns ett knep att ta till. Minimjölk + saft från pressad citron. Jag har testat utan och det blir inte samma sak, då smakar det som vanliga ungspannkakor. Jag har testat att blanda mellanmjölk med citronsaft men då fick jag inte till den tjocka konsistensen. Kort sagt, hoppa INTE över detta steg. Citronen (eller kärnmjölken i orginalreceptet) hjälper bikarbonaten att jäsa vilket leder oss till näsa viktiga ingrediens.

Jäsningsmedlet är bakpulver OCH bikarbonat. Många tar bara bakpulver, men det blir inte samma jäsningseffekt då.

Nu gäller det att ha tålamod, tålamod, tålamod. Lägg i ca 1,5 dl smet. Ringla i smeten sakta och börja genast att hjälpa pannkakan på vägen genom att trycka ihop den. Gå med spaden längst med pannkakas kant och tryck med lätta rörelse tills den har format sig till en rund pannkaka med ca 12-13 cm i diameter.

Låt den växa sig hög och fluffig och lyft då och då på den för att kolla att den får rätt färg på undersidan innan du vänder den. 

Voilà! Klar att njutas. Om du inte stekt pannkakan med blåbären i så rekommenderar jag starkt att röra ihop blåbär med lite sirap och använda som topping. Mums!

Eller med valnötter och banan...

Min gubbe är ute med Lizzy. När de kommer tillbaka ska vi ut och övningsköra. Ghaa! Första gången på ...7 år! Haha. Nu ska jag lägga i en högväxel i alla fall (inte ordagrant). En körlektion i veckan och massor av mängdträning hemma. Lappen skall införskaffas. Så är det bra.

Så ÄR de bara.

Här kommer lite fler bilder från sommaren så länge. Det var dag fyra på vår seglingssemester. Vi hade anlänt till Nynäshamn och dimman låg, som många kanske minns, tjock över havsbandet. Till en fotoälskares stora förtjusning. Dimma rocks!

G A L L E R I

Nynäshamn, 22 juni 2009

Don´t cry Mr. Snowman...there is a time for everyone...

Ger jag någon ångest nu? Hahahaha...det var nästan 27 grader här hos oss idag. Kunde inte låta bli att tänka på när jag fångade den här stackaren. På väg att smälta, på väg att ge vitsipporna plats och syre för att gro och växa till vackra vårtecken. Och nu är det snart slut. Gud var man tar sommaren för givet. Det gäller att ta tillvara på de sista veckorna som ges.

Jag har alltid älskat stilrena bloggar utan en massa krimskrams. Vackra brushes (som bergodalbana) är jättevackert, men varje gång jag försöker mig på det så blir finns det inget stopp. Haha, det slutar med att jag bara slänger det i papperskorgen för att det blir för kluddrigt.

Men i några månader har jag haft bilder i huvudet som jag inte vetat hur jag ska få ut. Det har varit rätt jobbigt. Man vill skapa något av det men varken att skriva eller fota kan göra det för mig. Det var något annat jag var ute efter.

Så kom jag på det. Satt och tittade på femmans jinglar och helt plötsligt slängde jag mig på datorn. Jag visste helt plötsligt vad det var jag ville skapa.

Nu känns det skönt. Jag är klar. Men konst och design är två helt skilda saker så innan jag gör bort mig fullständigt skulle jag vilja ha ert omdöme. För jag har stirrat på det här i flera dagar nu och vet inte ens om den är okey längre...

Det är verkligen inte minimalistiskt i alla fall haha.

Friskt vågat...här är den, bara ett utkast. Jag har inte pysslat så mycket med att få ihop layouten.

Sapere aude! Ja eller hur?

Nu får ni inte tröttna på mig här, men nu kommer det en hel del bilder. När jag sa att jag gick bananas med kameran i somras så menade jag det ordagrant. Min familj (i form av en hund och en man) började associera den stora svarta ryggsäcken med lååååååååångsamma promenader. De var inte lika exalterade över vad jag fann under varje sten och vassstrå som jag var. Nåväl...här kommer ett urval, bara från dag 2 haha, ni förstår kanske...

Jag kanske skulle gjort ett galleri av det, men jag tycker det är lite mysigt att titta på bilderna så här också.

Nu får det vara nog. Jag hade egentligen fler att visa men nästa gång gör jag ett lightbox-galleri. Men jag får ibland känslan att vissa inte tittar på bilderna då, bara tumnaglarna. Men jag kanske bara inbillar mig.

...förresten...bara en sista till. Min söta lilla Lizzy.

Är man inte rädd för stark mat ska man ge sig iväg till sin lokala asiat och inhandla riktiga ingredienser. Glöm Blue Dragon. Riktig thaicurry smakar inte ens i närheten av det skräpet du hittar i mataffären. Dessutom brukar de vara rätt hjälpsamma med att plocka ihop rätt varor åt en. Jag kan särskilt rekommendera en liten butik som ligger på bottenvåningen i Söderhallen, Stockholm. Personalen där är värd att sponsra för de är så ivriga att dela med sig av sina kunskapper.

Men butikerna blir bättre och bättre. Nu för tiden ser jag citrongräs i grönsaksdisken. Inte illa! För er som bor i en småstad som jag, så passa på att hamstra när ni åker på semester.

Ikväll blev den röd curry med kyckling. ..

Nej, nu ska jag titta på Heroes och dricka Rooibos. Ha det gott.

Det verkar lätt bli en del natur- och matbilder i min blogg. Men snart kommer ni inse att jag har en stor kärlek till gatufotografering och konsertfotografering. Men jag har ju inte haft bloggen igång så länge och just våren och hösten är ju de tillfällen då man oftast ligger och krälar på marken med macrolinsen på kameran.

Dock håller jag på och går igenom vilka bilder jag ska ha i mina gallerier och då dök den här upp. En bild som jag aldrig tröttnar på. Tog den när jag bevakade Nyköping veteranbilsträff förra våren.

Hamnen, Nyköping, 2008

Så smått börjar jag känna att jag hittar formen för hur jag vill ha det (klicka på F5 -tangenten). Jag är inte riktigt hundra på vad jag ska vila min armbåge på i högermenyn...men jag kommer nog på något. Jag har tryckt in lite information nu också.

A good nights work! Ni får ursäkta symboliken haha.

Det här är ytterligare en bild från sommarens skörd. Jag sitter och försöker göra ett urval att visa er, men det är inte det lättaste. Så under tiden slänger jag ut bilder jag fastnar lite extra för.

Är de inte gulliga hihi? Making Luuuuuuuve!

Undrar om jag har för mycket tid över och min hjärna skapar en massa uppgifter åt mig? Hallo, nu får lågkonjunktur vara över. Någon ge mig lite mer uppdrag, PLEEEEZZZE. Jag har blivit galen över arbetsplatsen som inte är riktigt funktionell, vänt upp och ner på hela kontoret, flyttat alla apparater och dragit om sladdarna ungefär 4 gånger nu. Utan att bli nöjd.

Jag får för mig att börja skanna in alla mina gamla pappersfotografier, negativ och minnen (som om inte lightroom redan var överfullt av bilder som ännu inte är redigerade och sorterade).

Haha, som sagt, jag behöver ockupera mitt lilla huvud med något viktigt. Jag behöver problem att lösa.

Men det är rätt kul att gå igenom sina gamla bilder. Här är ett minne från Roskildefestivalen  -97. OJ vad länge sedan det är. Det var den festivalen som låg i översvämning (det regnrekordet slogs sedan 2007 med 50 kontra 44 millimeter regn). Jag minns hur vi flydde våra tält för att sova i bilen efter att i stort sätt hela sovsäcken låg under lera.

Men regnet slutade. Solen torkade upp större delen av lervällingen och livet kändes helt underbart. Här sitter vi och myser i väntan på kvällens stora händelse med Mötley Crue, Smashing Pumpkins, Soundtrack Of Our Lives, Prodigy m.m.

Åhh, suck vad jag älskade Roskilde.

Ps. Jag har inte rökt på många år. Ful, FUUUL ovana, om nu någon ung liten oförstörd själ ser det här.

Sommaren är så fin, men hösten är rättigheternas tid. Då FÅR jag ha mina dvd-serie-maraton utan att skämmas. Då KAN jag titta på tv klockan 8 på kvällen utan att behöva vinkla persiennerna som en suspekt ljushatare. Då SKA jag pussa gubben min godnatt, krypa upp i soffan med en kanna rooibos, några tända ljus, min mysiga goldentjej brevid mig och bara njuta av dagens inspelade skörd...mmmm

Grejen är att jag inte har canal+ eller tv400, så jag måste snällt vänta tills de vanliga kanalerna visar programmen. Eller att de kommer ut på DVD. Så jag är lite extra glad för jag får följa både Heroes och True blood i höst. Nu saknar jag bara Supernatural och Dollhouse (som är tingad på DVD).

Jag nämnde att jag var en SciFi/Fantasy-nörd va?

I timmarnas väntan på att bloglovin ska erkänna mig igen, (mina inlägg verkar inte fastna haha) får jag väva mig ett eget nät.

Under min skärgårdssemester lyckades jag fånga den här bilden. Har ni någonsin varit med om att ni nästan börjar skaka av upphetsning över en bild? Det gjorde jag när jag hade tagit den här. Ibland lyckas man.

Ops! Jag försvann visst. Jag skulle ta två veckors semester och veckor blev till månader. Hehe. Önskar att jag kunde skylla på att det har varit så hektiskt men det är inte sanningen. Det har gått i stiltje. Livet fastnade med fingret på pausknappen känns det som. Men nu händer det grejer och ju mer jag har att göra ju mer gör jag. Hoppas ni inte raderat mig ur ert minne. Jag gick lite bananas med kameran i somras. Det slog tillbaka sen när jag kom hem med tusentals oredigerade bilder. Kanske var det det som gjorde att jag helt tappade inspirationen. Jag visste inte i vilken ände jag skulle börja. Nåväl!

En bloggvän tog upp fenomenet med smygläsning. Må tro att jag blev lite röd i ansiktet. Jag har nämligen haft bloglovin uppe i drygt en vecka nu. Börjat gå igenom alla olästa (phu) inlägg. Det har slutat med att jag har 19 flikar uppe med inlägg som jag ska svara på. Och sen har det blivit Alfons Åberg av det hela...

Ska bara...

Men nu ska jag ta tag i det. Här är i alla fall ett litet inlägg tillsvidare för er som prenumererat på mig, en liten smygstart från en smygläsare...

Puss på er. I have missed you! Bloggdesignen kommer upp i veckan, ska bara...

Ps, om kommentarformuläret är huller om buller så klicka här för att komma direkt till inlägget. och tryck sedan på f5. Det går inte att uppdatera stilmallen i en bloglovinram.